Sju Avgörande Trender På Digitala Redovisningsarbetsmarknaden Du Måste Känna Till

webmaster

A focused professional Swedish financial analyst, fully clothed in a modest business suit, sitting at a clean, modern desk in a bright, high-tech office. The analyst is interacting with multiple large digital screens displaying complex financial data visualizations and AI-driven insights, reflecting the digital transformation of the finance industry. A tablet is visible on the desk, suggesting mobile processes. The background shows a blurred modern Swedish city skyline. The image emphasizes innovation and efficiency. Perfect anatomy, correct proportions, natural pose, well-formed hands, proper finger count. Professional photography, high quality, safe for work, appropriate content, fully clothed, professional dress.

Har du också funderat på hur ekonomibranschen förändras i Sverige just nu? Jag har själv arbetat inom redovisning i många år och det känns nästan som att varje vecka dyker det upp nya verktyg och krav.

Tidigare handlade mycket om att bokföra pärmar med kvitton, men idag är det en helt annan värld. Digitaliseringen har verkligen revolutionerat vårt sätt att arbeta, och AI samt automatisering är inte längre bara science fiction – de är högst påtagliga i vår vardag.

Plötsligt måste vi som ekonomer inte bara förstå siffror utan även kunna hantera avancerade system och tolka data på ett helt nytt sätt. Många undrar hur det påverkar jobbmöjligheterna och vilka kompetenser som blir viktigast framöver.

Det är en spännande tid, men också en tid som kräver att vi ständigt lär oss nytt och anpassar oss. Speciellt nu med fokus på hållbarhetsrapportering och alla nya regelverk som kommer från EU, så är det viktigare än någonsin att vara på tårna.

Låt oss dyka djupare och se vad som verkligen gäller.

Har du också funderat på hur ekonomibranschen förändras i Sverige just nu? Jag har själv arbetat inom redovisning i många år och det känns nästan som att varje vecka dyker det upp nya verktyg och krav.

Tidigare handlade mycket om att bokföra pärmar med kvitton, men idag är det en helt annan värld. Digitaliseringen har verkligen revolutionerat vårt sätt att arbeta, och AI samt automatisering är inte längre bara science fiction – de är högst påtagliga i vår vardag.

Plötsligt måste vi som ekonomer inte bara förstå siffror utan även kunna hantera avancerade system och tolka data på ett helt nytt sätt. Många undrar hur det påverkar jobbmöjligheterna och vilka kompetenser som blir viktigast framöver.

Det är en spännande tid, men också en tid som kräver att vi ständigt lär oss nytt och anpassar oss. Speciellt nu med fokus på hållbarhetsrapportering och alla nya regelverk som kommer från EU, så är det viktigare än någonsin att vara på tårna.

Låt oss dyka djupare och se vad som verkligen gäller.

Den digitala omvälvningen och ekonomens nya vardag

sju - 이미지 1

Jag minns så väl när jag började min karriär. Kontoret var fyllt av pärmar, kvitton hanterades manuellt och varje rapport krävde timmar av sifferknackande.

Idag är den bilden nästan otänkbar. Den digitala omvälvningen har inte bara effektiviserat processerna, den har också fundamentalt förändrat vår arbetsroll.

Jag upplever att vi går från att vara “bokförare” till att bli “dataanalytiker” och “strategiska rådgivare”. Det handlar inte längre bara om att registrera transaktioner korrekt, utan om att kunna tolka stora datamängder, identifiera trender och ge proaktiva råd.

Molnbaserade system som Fortnox och Visma Eekonomi har blivit standard, och jag märker hur mitt arbete har blivit mer flexibelt och platsoberoende tack vare detta.

Det är en otrolig befrielse att slippa släpa på pärmar och istället kunna hantera allt digitalt, oavsett var jag befinner mig. Den här förändringen ställer förstås nya krav på oss, men den öppnar också upp för helt nya möjligheter att arbeta smartare och mer värdeskapande.

1. Från manuella processer till automatiserade flöden

För bara tio år sedan var det fullt normalt att sitta med en hög papperskvitton och mata in dem en efter en. Idag är det tack och lov sällsynt. System som kvittohantering via mobilen, automatisk matchning av banktransaktioner och AI-drivna konteringsförslag har gjort att repetitiva arbetsuppgifter minskat drastiskt.

Jag kan ärligt säga att min arbetstid frigjorts från tråkigt rutinarbete till mer intressanta och intellektuellt stimulerande uppgifter. Jag kommer ihåg första gången jag testade en funktion för automatisk matchning av leverantörsfakturor – det kändes nästan magiskt!

Den tiden jag tidigare lade på att prick-matcha varje faktura kan jag nu istället lägga på att analysera företagets kassaflöde eller identifiera områden för kostnadsbesparingar.

Detta innebär en enorm effektivitetsvinst, inte bara för mig som ekonom, utan för hela verksamheten. Vi kan leverera snabbare och mer exakta finansiella rapporter, vilket är ovärderligt i dagens snabbrörliga affärsklimat.

2. Den ständiga kampen för datasäkerhet och integritet

Med all denna digitalisering följer förstås ett ökat ansvar för datasäkerhet. Jag har personligen upplevt hur viktigt det är att hålla sig uppdaterad om de senaste hoten och hur man skyddar sig.

Vi hanterar otroligt känslig information, och ett dataintrång kan få förödande konsekvenser både för företaget och dess kunder. Att förstå GDPR och andra regelverk är inte bara en rekommendation – det är ett absolut krav.

Det handlar om att arbeta med krypterade system, säkra lösenord, flerfaktorsautentisering och att ständigt utbilda sig inom området. Jag har själv gått flera kurser i cybersäkerhet på senare år, och det har verkligen öppnat mina ögon för hur sårbar digital information faktiskt kan vara om man inte har rätt skydd på plats.

Att kunna garantera mina kunders och arbetsgivares datasäkerhet är en del av min professionalitet som ekonom idag, och det är något jag tar på största allvar.

AI:s intåg i ekonomifunktionen – från hot till möjlighet

När jag först hörde talas om AI inom ekonomi, var min första tanke – precis som många andras – att jobbet skulle automatiseras bort helt och hållet. Jag kände en viss oro, skulle mina år av erfarenhet bli värdelösa?

Men efter att ha dykt djupare in i ämnet och sett hur AI faktiskt implementeras, har min syn förändrats radikalt. Istället för ett hot ser jag nu AI som ett otroligt kraftfullt verktyg som förstärker våra förmågor.

AI kan hantera enorma mängder data på kort tid, identifiera mönster som är omöjliga för en människa att upptäcka, och förutse trender med en precision vi tidigare bara kunnat drömma om.

Detta frigör inte bara tid utan ger oss en helt ny insikt i verksamheten. Jag har personligen använt AI-verktyg för att optimera kassaflöden och upptäcka avvikelser i budgetar, vilket tidigare var en tidskrävande och komplex process.

Det är fascinerande att se hur snabbt teknologin utvecklas och hur vi kan anamma den för att bli ännu bättre på det vi gör.

1. Praktiska AI-applikationer som förändrar spelet

AI är inte längre något som bara finns i forskningslabb. Det finns konkreta applikationer som används i svenska företag redan idag. Tänk dig prediktiv analys som kan förutsäga kundbeteende eller kassaflöden med stor noggrannhet.

Eller AI-drivna system som upptäcker bedrägerier genom att analysera transaktionsmönster i realtid. Jag har själv testat system som använder maskininlärning för att förbättra budgetprognoser, och resultaten har varit anmärkningsvärda.

Felmarginalerna minskar dramatiskt jämfört med manuella prognoser, vilket gör att ledningen kan fatta mer informerade beslut. Ett annat område där jag ser stor potential är inom revision, där AI kan skanna igenom hundratusentals transaktioner för att identifiera risker och oegentligheter på ett sätt som ingen revisor skulle kunna göra manuellt.

Det är som att ha en superhjälpare som aldrig blir trött eller missar en detalj.

2. Behovet av mänsklig tolkning och etiska överväganden

Trots AI:s framfart är det viktigt att komma ihåg att teknologin inte är felfri. AI är bara så bra som den data den tränas på, och fördomar i datan kan leda till snedvridna resultat.

Här kommer den mänskliga expertisen in. Vi ekonomer måste kunna tolka AI:s rekommendationer kritiskt, förstå dess begränsningar och fatta de slutgiltiga besluten.

Jag har personligen varit med om att ett AI-system gav ett förslag som, vid närmare granskning, visade sig vara baserat på ett inaktuellt datamönster.

Utan min egen kritiska granskning hade det kunnat leda till felaktiga beslut. Dessutom finns det viktiga etiska frågor att ta ställning till. Hur säkerställer vi transparens i AI-beslut?

Vem bär ansvaret om ett AI-system fattar ett beslut med negativa konsekvenser? Dessa är frågor som vi ekonomer måste vara med och forma svaren på, i nära samarbete med IT-experter och jurister.

Kompetensskiftet: Vad krävs av framtidens ekonom?

Den snabba teknologiska utvecklingen innebär att de kompetenser som värderas högst på arbetsmarknaden förändras. Det räcker inte längre att vara en expert på momsredovisning eller kunna bokföra perfekt.

Jag har sett hur efterfrågan på “mjuka” färdigheter och teknisk förståelse har exploderat. Att kunna kommunicera komplext ekonomiskt data på ett enkelt sätt, att vara en problemlösare och att ha en god förståelse för affärsprocesser är nu lika viktigt som att behärska Excel.

Jag känner att jag har behövt utveckla mig enormt de senaste åren, och den resan är inte över. Att vara öppen för livslångt lärande är inte bara en klyscha, det är en absolut nödvändighet för att hålla sig relevant i branschen.

Jag har själv märkt att de mest framgångsrika kollegorna är de som ständigt söker ny kunskap och är villiga att ställa om när nya verktyg eller metoder dyker upp.

Det är en spännande, men också krävande tid.

1. Från siffernörd till strategisk partner

Jag har sett hur den traditionella rollen som “siffernörd” har utvecklats till att bli en “strategisk partner”. Företag förväntar sig nu att ekonomiavdelningen inte bara levererar historiska siffror, utan också bidrar med insikter och prognoser som kan driva affärsutvecklingen framåt.

Detta innebär att vi måste förstå affärsmodellen i grunden, veta hur olika avdelningar fungerar och kunna koppla ihop finansiella data med operativa resultat.

Min egen erfarenhet är att de mest värdefulla diskussionerna sker när jag kan presentera ekonomiska siffror i ett affärsmässigt sammanhang, istället för att bara presentera torra rapporter.

Att kunna visualisera data med hjälp av verktyg som Power BI eller Tableau har också blivit en enorm fördel. Det gör att även de som inte är ekonomer kan förstå de finansiella sambanden, vilket leder till bättre beslut i hela organisationen.

2. De nya “måste-ha” kompetenserna

Vilka är då de kompetenser som du bör satsa på om du vill vara attraktiv på dagens och framtidens arbetsmarknad inom ekonomi? Baserat på vad jag själv upplever och ser i rekryteringsprocesser, handlar det om en kombination av teknisk förståelse och affärsmässighet.

Traditionella Kompetenser Framtida Kompetenser (Kompletterande)
Bokföring (manuell/grundläggande) Systemkunskap (ERP, molnbaserade plattformar)
Skatt och moms (regler) Dataskydd och Cybersäkerhet (GDPR)
Budgetering (statisk) Prediktiv analys och prognostisering (AI/ML)
Excel (grundläggande) Dataanalys och visualisering (Power BI, Tableau)
Rapportering (historisk) Affärsstrategi och rådgivning
Regelefterlevnad (lokal) Hållbarhetsrapportering (CSRD, ESRS)

Att vara bekväm med nya digitala verktyg är en självklarhet. Men att också kunna analysera stora datamängder, förstå hur AI fungerar och kritiskt granska dess resultat, samt att kunna omsätta finansiell information till konkreta affärsbeslut – det är där den verkliga styrkan ligger.

Jag kan inte nog understryka vikten av att ständigt vidareutbilda sig, vare sig det är genom onlinekurser, certifieringar eller att delta i branschevenemang.

Hållbarhetsrapportering och ESG: Det nya kravet

Det här är ett område som jag personligen har lagt mycket tid på att lära mig under det senaste året, och jag ser det som en av de absolut största förändringarna inom ekonomifunktionen just nu.

Tidigare var hållbarhet kanske något som låg utanför ekonomiavdelningens primära ansvar, men nu, med nya direktiv som EU:s CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), är det integrerat i själva kärnan av vad vi gör.

Företag måste inte bara rapportera finansiella siffror, utan även detaljerad information om sin miljöpåverkan, sociala ansvar och bolagsstyrning (ESG).

Det här är en enorm utmaning, men också en fantastisk möjlighet att positionera sig som ett ansvarsfullt företag. Jag har personligen varit med i ett projekt för att implementera dessa nya rapporteringskrav, och det är en komplex process som kräver samarbete med många olika avdelningar inom organisationen.

1. CSRD och EU:s nya krav

CSRD innebär att betydligt fler företag än tidigare, inklusive många medelstora företag, kommer att behöva upprätta en hållbarhetsrapport som en del av sin årsredovisning.

Standarden för denna rapportering, ESRS (European Sustainability Reporting Standards), är otroligt omfattande och detaljerad. Det är inte bara att “berätta lite” om vad man gör för miljön, utan det krävs konkreta siffror och mätbara mål.

Jag har redan sett hur företag som inte förbereder sig i tid kommer att hamna i trubbel. Det handlar om att kartlägga hela värdekedjan, från leverantörer till slutanvändare, och identifiera både risker och möjligheter kopplade till hållbarhet.

För oss ekonomer innebär det att vi måste skaffa oss en djupgående förståelse för hållbarhetsmått, kunna samla in och verifiera icke-finansiell data, och sedan integrera denna information i den finansiella rapporteringen.

Det är en helt ny dimension av revision och kontroll som kommer att krävas.

2. Att integrera hållbarhet i ekonomistyrningen

Det räcker inte att bara rapportera i efterhand; hållbarhet måste integreras i den löpande ekonomistyrningen. Jag menar att det är här vi ekonomer verkligen kan göra skillnad.

Det handlar om att utveckla interna nyckeltal för hållbarhet, inkludera hållbarhetsmål i budgetar och prognoser, och att se investeringar i hållbara lösningar som en del av den långsiktiga affärsstrategin.

Till exempel kan en investering i energieffektivisering se ut som en stor kostnad på kort sikt, men om man kan visa att den minskar koldioxidutsläppen och samtidigt sänker driftskostnaderna på lång sikt, då blir det en tydlig affärsmässig fördel.

Min egen erfarenhet är att när man lyckas koppla samman hållbarhetsarbetet med konkreta finansiella fördelar, då får man med sig hela organisationen. Det är en spännande utmaning att vara med och driva denna förändring från insidan.

Framtidens arbetsmarknad för ekonomer: Bortom de traditionella rollerna

När vi pratar om digitalisering och AI, dyker ofta frågan upp: “Kommer mitt jobb att försvinna?” Min uppfattning, baserad på min egen erfarenhet och vad jag ser i branschen, är att jobben inte försvinner, men de förändras.

Vissa repetitiva uppgifter kommer definitivt att automatiseras bort, men nya roller och specialistområden växer fram. Jag har sett hur efterfrågan på ekonomer med specialkompetens inom dataanalys, affärssystem, cybersäkerhet och hållbarhet exploderar.

Företag söker inte längre bara en “bokförare” utan en “ekonomistrateg” eller en “digital controller”. Det är en utveckling som jag välkomnar, eftersom den driver oss att ständigt utvecklas och ta oss an mer utmanande och meningsfulla arbetsuppgifter.

Det handlar om att se möjligheterna i förändringen och anpassa sin kompetens därefter.

1. Nya specialistroller och karriärvägar

De nya kompetenserna skapar helt nya karriärvägar. Tänk dig en roll som “AI-revisor”, vars uppgift är att granska och validera de algoritmer som används för finansiella beslut, eller en “Sustainability Controller” som fokuserar på att mäta och rapportera företagets hållbarhetsprestation.

Vi ser också en ökad efterfrågan på “Business Intelligence Analysts” inom ekonomi, som specialiserar sig på att omvandla rådata till insikter. Jag har själv funderat på att nischa mig ytterligare inom just hållbarhetsredovisning, då jag märker att det är ett område där många företag saknar intern kompetens.

Det är en fantastisk möjlighet för den som är villig att specialisera sig och ligga i framkant. Många av dessa roller var otänkbara för bara några år sedan, vilket visar hur dynamisk branschen är.

2. Flexibilitet och entreprenörskap i ekonomibranschen

Digitaliseringen har också öppnat upp för ökad flexibilitet. Fler ekonomer arbetar som konsulter, frilansare eller har möjlighet att jobba på distans.

Detta ger en frihet som jag personligen uppskattar enormt. Jag ser också en trend där ekonomer med gedigen branscherfarenhet startar egna konsultfirmor som specialiserar sig på digital transformation eller hållbarhetsrapportering.

Marknaden för dessa tjänster är glödhet! För den som drömmer om att vara sin egen chef är detta en gyllene tid. Att ha en stark digital kompetens och kunna erbjuda specialisttjänster är nyckeln till framgång här.

Jag har flera vänner som tagit steget till att bli egenföretagare inom ekonomitjänster, och de berättar att de aldrig har haft så mycket att göra. Det är ett bevis på att det finns en enorm efterfrågan på den typen av expertis som vi ekonomer besitter, speciellt när vi anpassar oss till de nya förutsättningarna.

Vikten av nätverkande och ständig utveckling

Att navigera i denna snabbt föränderliga ekonomiska landskap kan kännas överväldigande ibland. Jag har personligen funnit att nätverkande och en inställning till ständig utveckling är avgörande.

Man kan inte förvänta sig att veta allt, men man kan förvänta sig att veta var man ska hitta informationen eller vem man ska fråga. Att dela erfarenheter med kollegor, delta i branschevenemang och hålla sig uppdaterad med de senaste trenderna har varit ovärderligt för mig.

Jag kommer ihåg en gång när jag stötte på ett problem med en ny implementering av ett ERP-system, och genom mitt nätverk kunde jag snabbt få kontakt med någon som redan gått igenom samma process.

Det sparade mig dagar av arbete och frustration. Att bygga relationer och att våga fråga om hjälp är inte bara professionellt, det är också en av de mest effektiva sätten att lära sig och växa.

1. Branschorganisationer och mentorprogram

Sverige har flera utmärkta branschorganisationer för ekonomer, som FAR och Srf konsulterna. Jag är själv medlem i en av dessa och tycker att de erbjuder otroliga möjligheter till vidareutbildning, seminarier och inte minst – nätverkande.

Många erbjuder också mentorprogram, vilket kan vara guld värt, speciellt för den som är ny i branschen eller vill byta inriktning. Att ha en mentor som kan dela med sig av sin erfarenhet och ge vägledning är en enorm tillgång.

Jag har själv både varit mentor och haft mentorer, och jag kan intyga att det är en av de mest givande relationerna man kan ha i sin karriär. Det är en chans att få perspektiv från någon som redan gått den väg du funderar på.

2. Digitala plattformar för kunskapsutbyte

Utöver de mer formella nätverken finns det en uppsjö av digitala plattformar där ekonomer kan utbyta kunskap och ställa frågor. LinkedIn-grupper, specialiserade forum och även olika Slack-kanaler har blivit mina “go-to”-platser när jag snabbt behöver ett svar eller vill diskutera en ny trend.

Att aktivt delta i dessa forum, dela med sig av sina egna erfarenheter och ställa frågor, är ett fantastiskt sätt att både lära sig och bygga sitt eget professionella varumärke.

Jag har själv fått flera intressanta uppdrag genom kontakter jag skapat via sådana digitala nätverk. Det handlar om att vara synlig och tillgänglig, och att visa att man är engagerad i branschens utveckling.

Det är ju så vi alla växer och blir bättre tillsammans i den här spännande, föränderliga ekonomiska världen.

Slutord

Ekonomibranschen står mitt i en omvälvande förändring, och det är både utmanande och otroligt spännande att vara en del av den. Jag hoppas att den här texten har gett dig en inblick i hur digitalisering, AI och nya hållbarhetskrav inte bara förändrar vår vardag, utan också skapar helt nya möjligheter för oss ekonomer.

Det handlar om att vara nyfiken, villig att lära sig nytt och att se teknik som en möjlighet att växa, snarare än ett hot. Genom att ständigt utveckla våra kompetenser och vara öppna för det nya, kan vi fortsätta att vara avgörande strategiska partners i företagets framgång.

Bra att veta

1. Ständig kompetensutveckling är nyckeln: Världen förändras snabbt. Prioritera att hålla dig uppdaterad inom ny teknik, system och regelverk. Livslångt lärande är inte en lyx, utan en nödvändighet.

2. Omfamna AI som ett verktyg: Se AI som en möjlighet att effektivisera repetitiva uppgifter och få djupare insikter. Lär dig hur AI kan förbättra prognoser och processer snarare än att ersätta dig.

3. Utveckla dina mjuka färdigheter: Kommunikation, problemlösning, analytiskt tänkande och förmågan att tolka och presentera komplex data är idag lika viktiga som den tekniska expertisen.

4. Förstå hållbarhetsrapportering: Med nya direktiv som CSRD är hållbarhetskunskap inte längre en nisch, utan en grundläggande del av ekonomens roll. Sätt dig in i ESG-principerna och nya rapporteringsstandarder.

5. Nätverka aktivt: Att bygga relationer med andra ekonomer, delta i branschevenemang och använda digitala plattformar för kunskapsutbyte är ovärderligt för att hålla dig informerad och inspirerad.

Viktiga slutsatser

Ekonomibranschen genomgår en fundamental transformation driven av digitalisering och AI, vilket skapar en skiftning från traditionell bokföring till mer strategiska och dataanalytiska roller.

Denna utveckling kräver att ekonomer kompletterar sina klassiska kunskaper med expertis inom systemhantering, dataskydd och prediktiv analys. Dessutom har hållbarhetsrapportering, särskilt med EU:s CSRD, blivit en central del av ekonomifunktionen, vilket ställer nya krav på insamling och analys av icke-finansiell data.

För att förbli relevanta måste framtidens ekonomer vara flexibla, ha en stark förmåga till livslångt lärande, och se teknik som en möjlighet att skapa mer värde och nya karriärvägar.

Vanliga Frågor (FAQ) 📖

F: Med all den här digitaliseringen och AI-utvecklingen, hur ser framtiden egentligen ut för oss som jobbar med ekonomi? Kommer vi att bli överflödiga?

S: Det är en fråga jag brottas med dagligen, och jag hör den från kollegor överallt. Min personliga erfarenhet är att jobben inte försvinner, de förändras.
Jag minns när jag började, då var det pärmar och manuella inmatningar som gällde. Idag frigör tekniken oss från det repetitiva så vi kan fokusera på analys, rådgivning och mer strategiska uppgifter.
Det handlar mer om att vi får en ny “verktygslåda” – AI kan ta hand om de tråkiga delarna, så vi kan lägga krutet på att tolka siffrorna och ge verkligt värde till företaget.
Jag ser det som en möjlighet att bli mer av en affärspartner än bara en bokförare.

F: Med tanke på allt nytt som händer, vilka kompetenser är det egentligen som man måste satsa på för att inte hamna efter? Jag känner mig nästan överväldigad ibland.

S: Det där känner jag igen! För mig har det blivit uppenbart att den tekniska förståelsen är A och O. Du behöver inte kunna koda, men att förstå hur systemen kommunicerar och hur AI fungerar i praktiken – det är superviktigt.
Sedan handlar det mycket om analytisk förmåga och att kunna kommunicera den. Vi måste kunna omvandla data till insikter och berätta “historien bakom siffrorna”.
Och glöm inte anpassningsförmågan; marknaden ändras så snabbt att viljan att ständigt lära sig nytt, kanske genom en kort YH-utbildning eller bara att experimentera med nya verktyg, är guld värd.
Det är inte längre en sprint, utan ett maraton där vi ständigt måste vara på tårna, som vi pratade om.

F: Du nämnde hållbarhetsrapportering och nya EU-regler. Vad innebär det konkret för oss ekonomer, och hur påverkar det vardagen?

S: Åh, det är en riktig game-changer! CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) från EU är ingen liten grej, det är en revolution för hur företag måste rapportera sin hållbarhetsprestation.
Det handlar inte bara om miljö längre, utan även sociala aspekter och bolagsstyrning – ‘ESG’ som det kallas. Som ekonom måste vi plötsligt inte bara mäta kronor och ören, utan också koldioxidutsläpp, jämställdhet och hur väl leverantörskedjan fungerar.
Jag ser många av mina kollegor som nu vidareutbildar sig inom detta. Det är en otrolig möjlighet att vara med och driva förändring, men det kräver också att vi som ekonomer blir ‘klimatsmarta’ och ‘socialt medvetna’ på ett helt nytt sätt.
Det är en spännande men krävande utmaning som redan påverkar hur vi sätter upp budgetar och analyserar investeringar, även här på hemmaplan i Sverige.